|
Besökta tävlingar
Priser
Gästbok
Kontakt
Länkar
Vem är Mats?
|
980501 Sagan om VårÅpäl
Rally Team Börjar.
Efter två veckors intensiva telefonkontakter med småland, bar det av för
att titta på nationell Volvo 140. Tyvärr höll inte bilen det skick som
uppgivits på telefon (förmodligen hade vi och säljaren ganska olika
uppfattning om vad som är fint skick) och affären blev inte av. Sextio
mil i onödan i en trång och varm pickup, inte roligt! Efter hemkomsten
åkte IB fram och då hittade vi en nationell Ascona A i Älvkarleby som
verkade intressant.
Dagen efter skulle vi titta på Bröderna Larssons Volvopokal i Enköping
(det blev ett par rull och lite avåk), och därefter titta på Asconan. I
det här fallet kan man säga att köpare och säljare hade samma
uppfattning om vad som är fint skick! Efter en lång överläggning (cirka
fem sekunder) bestämde vi oss för att bli Opelägare, och dagen efter
blev vi det.
980509 Eurostoprallyt I Örebro, första debutanten.
Efter cirka två tusen telefonsamtal för att fixa licenser och hitta
overaller som posten inte ville leverera i tid, löste sig allt till
slut! Tävlingen gick bra, vi lyckades få till några skapliga sladdar där
polarna stod och hejade på. Ett litet tillbud hade vi i ett vägbyte där
vi kom lite väl nära diket för att vara debutanter. Det var förresten i
samma vägbyte där vi året efter skrotade, fast då åkte vi åt motsatt
håll. Tävlingen fick räknas som två, därför hade vi endast en tävling
kvar innan vi skulle få licenserna.
980521 Torsdagsrally i Eskilstuna, sista debutanten.
En liten RS som gick bra, efter bland annat ett varv på en soptipp och
två varv på en halkbana där min mamma inte tordes titta utan stod med
ryggen åt showen. Fegis! Hur som helst, licensen var fixad och nästa
tävling skulle bli "på riktigt".
980808 Premiärtävling! Texacosnurren i Strängnäs.
Nu kanske ni tror att vi var nervösa? Till en början var vi inte det,
men när vi inte hittade besiktningsprotokollet blev vi det. Som tur var
hade det "bara" blåst iväg och lagt sig mot en husvägg. Första sträckan
gick väl så där, det var fruktansvärt vad sakta det gick. Det tyckte i
alla fall jag, men vi var i alla fall inte långsammast i klassen. På väg
till servicen fick vi lite problem, då kartisen tolkade avstånd 0,60 i
roadboken som 60 meter och inte 600, som var det rätta. Därför blev vi
lite sena till våra kompisar som körde service åt oss. De hann
förmodligen tänka både det ena och det andra. Har dom brutit på första
sträckan, första tävlingen? Som vanligt så löser sig allt till slut.
Sträcka två skulle bli intressant, tack vare att den var 26 kilometer
lång. Nu blev sträckan intressant av två helt andra orsaker. Efter
ungefär halva sträckan säger kartisen: - Du, oljetrycksmätaren visar
noll, är det bra?
Då sjönk tempot ett tag, men vi förmodade att det var ett
kontaktproblem, på grund av att visaren visade bra tryck i en sekund och
därefter noll i tio sekunder. Det visade sig på servicen att vi hade
rätt. Problem nummer två kom senare på samma sträcka. Efter ett krön
svängde det vinkel vänster, vilket inte vi gjorde! Tur hade vi då det
rakt fram var en liten plan yta framför en lada. Vi kom nämligen med
sidan före och hade vägen inte varit bred just där hade gått rakt ned i
diket, med en del plåtjobb framför oss. Nu var det bara att peta i ettan
och köra vidare, men lurigt var det! Sista sträckan var två varv på
rallycrossbanan. Det gick bra att sladda på asfalt också! Innan
tävlingen hade vi satt upp ett mål, det var att inte komma sist. Det
gick bra, vi kom 8:a av 14 startande i klassen.
980905 Mälar-rally i Kungsör (DM).
Lite usel bildkvalité, men det är ju fotobevis på den något yviga
kurvtagningen.
Då var det dags för första DM-tävlingen, och det nästan på hemmaplan.
Andra och tredje sträckan kunde vi ganska bra. Framförallt andra, då vi
hade garage en bit in på sträckan. Men vad hjälper lokalkännedom om man
ändå kör för sakta? Ska sanningen fram var vi ändå nöjda med tiderna, i
och med att detta endast var våran andra tävling. Inför fjärde och sista
sträckan blev det ett uppehåll på 40 minuter, på grund av en
hästtransport. På den sträckan gjorde vi vårat enda misstag på hela
tävlingen. Naturligtvis i ett vägbyte där jag visste att vänner och
kollegor stod och tittade. Det är nästan att jag kan göra anspråk på
"världens längsta förställ". Nåväl, jag kom runt utan att behöva backa
och det är huvudsaken. Det gav faktiskt en fjärde plats i våran DM-klass
och nio friska poäng. Dagen efter fick vi lov att gå upp tidigt på grund
av att vi skulle till Norrköping på notkurs. Nästa tävling blir mycket
intressant!
981003 Mitsubishipokalen i Eskilstuna.
Okej då var det dags för noter då. De första tre sträckorna tyckte vi
gick bra, fast tiderna sade något helt annat. På sträcka fyra lyckades
vi hitta ett otroligt flyt, både i körningen och med notläsningen.
Flytet höll i sig fram till 5-600 meter från mål. Där var det någon
illvillig person som hade placerat en kurva i slutet av en raksträcka,
vilket medförde att vägen svängde men inte vi. Vi gick med bredsidan
före ut på en gräsmatta. Vi hade tur att det inte fanns någon kant eller
dylikt ,för då hade vi garanterat rullat. Jag vet egentligen inte vad
som orsakade avåkningen, det blev bara fel. Förutom dettta misstag
tyckte vi att det hade gått ganska bra, men tiderna sade något helt
annat. 17:e plats av 28 var vi inte nöjda med. Nåväl vi fick två
DM-poäng till samlingen, vilket blev 11 totalt. Det gav en mycket
hedrande :) 36:e plats i B och C-förarserien.
981017 ASG-rallyt i Örebro.
Ösregn, ösregn, ösregn! Där här dagen hade vi nästan behövt sjöstövlar,
sydväst, hink och gummiraka för att ta oss runt. Men det gick med bil
också. Cirka 250 startande och diverse uppehåll gjorde att vi fick köra
alla sträckor i mörker (innan hade vi inte kört en meter i mörker). SS1
gick väldigt bra, men tvåan gick desto sämre. Vi kom genom en vänster
och plötsligt var vi diket. Jag fattade ingenting! När bilen rätade upp
sig och vi fick ljuset framåt igen upptäckte jag till min fasa en stor
betongtrumma 20-30 meter framför oss. Jag höll i och trodde nog att vi
skulle missa den, vilket vi gjorde med 30-40 centimeters marginal. Hade
jag släppt gasen, skulle vi garanterat blivit kvar. Efter ungefär halva
sträckan kom avåkning nummer två, delvis beroende på en sen not. Jag
hörde "höger ett" i intercomen samtidigt som jag förstod att nu var det
dags igen. Rakt ned i ett stort hål/dike for vi! Efter drygt två minuter
hade några vänliga själar lyft upp oss. Tack ska ni ha! Jag hoppas att
vi inte stänkte ner er så mycket. Sen trodde man att problemen var över,
men icke! Direkt efter målgång slocknade halvljuset. Det blev lite
panikartat innan jag fick på helljuset igen, men lyckligtvis var vägen
rak. Det visade sig sedan att båda lamporna mer eller mindre hade
exploderat inne i reflektorerna, på grund av felkoppling. På grund av
notmissen på SS2 blev kartisen lite osäker på sig själv, viket gjorde
att jag fick köra större delen av SS3 utan noter. Det resulterade i en
ganska bra tid ändå, vilket visar att jag fortfarande är lite snabbare
utan noter. Får vi köra några tävlingar till ska det nog ha blivit
tvärtom. Vi kom på 14:e plats av 29. Utan avåkningarna hade vi
förmodligen legat bra till för vår första pokal, i alla fall antydde
tiderna på de sträckor vi inte åkte av på något åt det hållet. En eloge
skall också utdelas till min far och Henrik som stod ute i regnet och
servade i stället för att åka hem och dricka pilsner!
990116 Snövallen i Fagersta. 1:a DM.
Första vintertävlingen. Lugnt och sansat samt alldeles för sakta. På
grund av moddigt väglag och däck med för lite dubbutstick, bytte vi inte
på drivhjulen. Detta gjorde att det på slutet av sträckorna blev
fruktansvärt halt! Men jag tror att publiken uppskattade den mycket
breda åkstilen. Tack vare en lite krånglig poängberäkning och andra
nationella ekipage som satt i snövallar här och där, fick vi 11 DM-poäng
och en sjätteplats i tabellen. Vi blev 4:a av fem startande i klassen.
990220 Skinnskattebergsrallyt I Sinnskatteberg. 2:a DM.
Nu jävlar skulle det bli åka av. Åkte gjorde vi och sakta gick det.
Igen! Efter några hemska retursladdar i hög fart mellan snövallar och
träd som stod nära vägen insåg vi att något inte var som det skulle.
Fjädringen bak var ganska slut och gjorde att fästet och väghållningen
inte var som de skulle. Det mest intressanta med den här tävlingen var
det som hände på transporten till SS1. Vi blev vittnen till en liten
krock med två dikeskörningar som följd. Efter vad vi hörde, var det en
full finne som var ute och "körde rally" som orsakade det hela. Vi fick
i alla fall sex nya DM poäng, vilket gjorde att vi klev upp till
fjärdeplatsen i tabellen. Placeringen i klassen var inget att skryta
med, nämligen 6:a av nio startande. Till sist, tack Roger för att du
ställde upp med snor i näsan och feber i kroppen (flunsan).
990508 Eurostoprallyt i Örebro.
Så var det dags för årets första grustävling. Nya däck och ny fjädring
bak gjorde att vi hoppades på ett skapligt resultat. Dagen började med
att min gamla skorv till sevicebil (volvo 245:a) inte ville starta. Nej
då, vi blev inte alls stressade... Men efter att vi skruvat fast
brytarspetsen som hade släppt, startade bilen snällt. Lite sena blev vi,
men vi hann trots allt. Till den här tävlingen hade vi lånat en lite
bandspelare som vi hade monterat inne i bilen, för att kunna sitta hemma
och njuta av när vi inte tävlar, samt att vi hade bytt våra "turtröjor",
och till slut låg mina förarskor hemma. Efter en transport på nästan
fyra mil, var det dags för första sträckan. De första 2,3 kilometrarna
gick bra (äntligen höll jag kvar gasen i alla snabba kurvor), men sen
hände det! Efter att Asconan i princip varvat ur på högsta växeln.
missade vi ett vägbyte totalt (en kombination av missad not och lite
mycket: Nu jävlar ska här åkas!). När jag kastade mig på bromsen ställde
bakdelen ut sig mycket hastigt och ovälkommet. Detta medförde att höger
bakhjul skar ned över kanten i det nyligen urgrävda diket, och vi gick
således in i vägbytet (vinkel höger) med nosen pekandes 180 grader mot
körriktningen i kanske 130 km/h.
Hej å hå, två varv i luften och nästan tre varv på åkern gjorde vi!
Tyvärr hade kartläsaren handen mellan åkern och taket, men tack vare att
åkern var nyharvad och därför ganska mjuk, inskränkte sig skadorna
endast till små sår. Det blev ändå ett sjukhusbesök för både förare och
kartläsare för att röntga nacke, respektive hand. Detta med tanke på
eventuella framtida men.
Av karossen återstod ingenting, allt var krokigt. Motor, låda och
bakaxel klarade sig tack och lov. Med tanke på att fronten var in- och
nerslagen så mycket att ventilkåpan (!) var bucklig, skall vi nog vara
glada att motorn var hel.
Efter att ha sett bilderna och videofilmen från kraschen skall vi nog
vara glada att vi undkom så gott som oskadade. Om ni också vill se
eländet så klicka på bilden här under.
990703 SMK-dagen i Arboga, Uppvisningkörning.
Efter två veckor med arbete långt in på nätterna (och trötta dagar på
jobbet) för att få nya bilen körklar, var det dags för SMK-Arbogas
årliga motordag. Vi i klubben kör en grusslinga på drygt en kilometer
med passagerare som haft turen att vinna i ett lotteri. I första åket
var emellertid Henrik, en av kompisarna som kör service åt oss, med
uppför backen. Det var nog tur, med tanke på hur det gick. Efter 4-500
meter gick nämligen splinsen i rattnavet sönder! Vi stannade mot ett
vägräcke med en knölig framskärm som belöning, men efter byte av nav och
rattstång kunde vi i alla fall genomföra andra åket utan problem. Ingen
bra början med nya karossen!
990828 Nyckeljakten i Bettna. 3:e DM.
Första tävlingen sen storsmällen i Örebro. Innan tävlingen sade vi att
nu åker vi bara runt och känner oss för, så får vi se hur det går. Det
gick väl ganska skapligt, tyckte vi. Förutom en punktering i målsvängen
på ss6 (man ska inte åka nere i diket, för där kan det finnas stenar,
fälgen hade formen av ett ägg) gick det riktigt hyggligt. Vi kom på 10:e
plats av 25 startande, och en 6:e plats i vårat DM. Tyvärr tappade vi en
placering i B- och C förarserien. Nu ligger vi 5:a.
990904 Mitsubishipokalen i Eskilstuna. 4:e DM.
När Eskilstuna arrangerar rally brukar det vara fina vägar och den här
tävlingen var inget undantag. Bra och lagom krokiga vägar. Precis som
förra året i Eskilstuna Tyckte vi att körningen stämde ganska bra, men
resultatet sade något helt annat. Tyvärr drog tävlingen ut på tiden, då
ett ekipage i våran klass (c nat) hittade av ett träd vilket medförde
både räddningstjänsten och ambulans. Som tur var hörde vi att de hade
klarat sig bra, men ett uppehåll på 1 1/2 timme är inte roligt. Det blir
liksom lite svårt att komma igång igen. På transporten till sista
sträckan märket jag att fyrans växel var olydig, den ville helt enkelt
inte bli använd, men inne på sträckan med lite snurr på prylarna gick
det bra. Det tyder på att det är en justeringssak. Det blev en 15:e
plats av 26 och fem DM-poäng som räckte till att behålla femteplatsen i
tabellen, men nu är det tätt bakom oss.
990918 Jubileumsrallyt i Flen. 5:e DM.
Den här tävlingen tyckte vi skulle bli rolig. Elva sträckor med
matuppehåll. Innan start fick vi veta att DM-finalen i Katrineholm
helgen efter var inställd. Då skulle man alltså få lov att börja gasa
för att behålla femteplatsen i tabellen. Innan första sträckan skulle
alla ekipage åka över en ramp inne i centrum. Vi hade räknat med
folkmassor, stående ovationer och en speaker i extas. Det stod en
stackars sate och stämplade tidkortet, det var allt! Sedan flöt det på ,
sträcka efter sträcka och vi tog i som aldrig förr. Fina och roliga
vägar var det. Tyvärr spökade lådan lite i början, men det försvann och
vi kom till uppehållet nöjda och hungriga. Spaghetti och köttfärssås
smakade fint samtidigt som man kunde kolla resultat på en stor skärm.
Kanon! Det såg ut dom om vi låg på 10:e plats av 26. Vid servicen efter
ss8 upptäckte vår eminenta service (Henrik) att kylaren läckte, men det
var en liten tunn stråle, så det skulle förmodligen klara sig genom
tävlingen. Tyvärr gjorde vi inte det, men inte på grund av kylaren, utan
föraren.
- "Dubbelvarning, kort höger fem över stort lyft, vänster tre minus".
Det betyder att man helst bör bromsa lite innan lyftet, konstaterade jag
när vi stod med nosen i slänten och hjulhuset sprucket så att vi såg
däcket inifrån kupén! På vägen in i slänten passade vi dessutom på att
lägga ikull en telefonstolpe , den var visserligen knäckt av någon före
oss, men det var vi som utförde själva fällningen. När vi kom hem och
började inspektera skadorna ordentligt, såg vi att det var nog dags för
ett karossbyte till. Tyvärr kom vi inte så långt utan teamet lades ned,
och placeringen i DM-tabellen blev till slut 8:a.
|
